Lönegaranti vid företagsrekonstruktion

Om du arbetar på ett företag som det går väldigt dåligt för så finns alltid en risk att det kommer att läggas ner. Med lite tur kanske företaget köps upp av en någon aktör på marknaden som kan tillfära kapital för att företaget ska bli lönsamt igen. Om oturen är framme försätts företaget i konkurs och om företaget genomför en rekonstruktion har den som blir utan lön – både vid en konkurs och rekonstruktion – rätt att få ut sin lön, enligt en statlig lönegaranti. 

Vad är statlig lönegaranti?

Det finns en statlig garanti i Sverige som säger att anställda inte ska behöva hamna i ekonomiska bekymmer om deras arbetsgivare har gått i konkurs. Du som får statlig lönegaranti kan som mest få 4 prisbasbelopp från staten vilket 2018 är cirka 182.000 kr. Det vanligaste är att anställda på ett företag som gått i konkurs får sin lön betalad av staten i som mest tre månader efter konkursen. Även semesterlön och semestersättning kan betalas av lönegarantin. Vid en konkurs är det konkursförvaltarens uppgift att kontakta länsstyrelsen och ansöka om lönegaranti för de anställda. Det är också länsstyrelsen som sköter utbetalningar av lönegarantin till respektive anställd. 

Omkostnader som inte räknas in i lönegarantin

Du som är anställd kan ha mer än bara lön att kräva ut från din arbetsgivare. En del anställda har både privata utlägg i form av bensin, inköp och representation som de självklart vill ha ersättning för.

Exempel på omkostnader som inte omfattas av lönegarantin är:

  • Resekostnader som hotell och tåg
  • Drivmedel
  • Utlägg för inköp av allt från kaffe till kontorsmaterial och porto

Högre lön än garantin?

Eftersom garantin från staten endast täcker 4 prisbasbelopp kan det alltid finnas anställda som har högre löner än så, eller på andra sätt har utestående fordringar på sin arbetsgivare som de vill få utbetalda. Den överskjutande delen utöver garantin kommer då att räknas som en fordran på företaget och kommer att ersättas om konkursboet har tillgångar för att täcka de skulderna. Konkursboet följer en turordning där olika fordringar har olika hög prioritet och denna turordning bestäms av reglerna för förmånsrätt på konkursbo. 

Vem kontrollerar förmånsrätten?

I varje konkursbo väljs en konkursförvaltare, oftast en advokat, som har till uppdrag att sköta konkursen och att se till så att rätt gäldenärer blir kompenserade först. Det är konkursförvaltarens uppgift att tolka lagen om förmånsrätt och använda den i praktiken för att bestämma vem som går först i turordningen. Eftersom hela konkursen beror på att skulderna är större än tillgångarna så kommer några av gäldenärerna att bli utan hela eller delar av sina fordringar. 

16 aug 2018